Oår

Jag vet inte ens vad jag ska säga om den här sommaren. Här hos oss har det regnat två gånger sedan i april – ena gången var såklart på midsommarafton. Senaste tiden har det varit fruktansvärt varmt, och ingenting tyder på att det kommer bli svalare.

Jag har aldrig någonsin upplevt något liknande.

Betet torkar bort, höskördarna blir rekordsmå, brunnarna sinar. Jag har sett annonser där folk försöker skänka bort sina djur – när fodret inte räcker vill man slakta, men slaktköerna är rekordlånga.

Vår ena grannens brunn har sinat, andra grannen har saltvatteninträngning i sin. Vi bestämde oss igår för att sluta vattna trädgårdslanden helt. Det som överlever överlever, helt enkelt. Vi får försöka hinna äta upp så mycket som möjligt innan det torkar bort. Jag vet att det är en liten bagatell i jämförelse med de som måste nödslakta sina djur, eller de vars gårdar och hus hotas av skogsbränder. Men nog fan känns det tråkigt ändå, efter att vi slitit så med trädgårdslanden.

Vi har i alla fall bete och hö till fåren – vi har bara 21 individer på 20 hektar mark, och vi har massor av sly att ge dem. Vi kan till och med låna ut mark och ge hö till en granne. Hade vi haft 50 tackor med lamm, som nog skulle funka på vår mark ett normalår, då hade vi aldrig klarat oss.

Sicken flopp

Igår gick vi upp tidigt för att avskilja lammen innan det blev alltför hett – men det var redan 29 grader när vi började kl åtta.
Vi lyckades locka in alla fåren i den lilla hagen vi byggt av grindar (jag fick springa i solen genom hela hagen med en hink, med fåren hack i häl – det var inte härligt alls). Sen plockade vi ut lammen ett och ett, och jag satt på fyrhjulingskärran och brottades med dem medan Jonathan körde oss till deras tillfälliga hage på baksidan av huset.

Allt gick bra förutom att vi var helt förstörda efteråt. Lammen stod i trädgården och ropade på tackorna, som ropade tillbaka bortifrån hagen. Egentligen är det bäst att ha dem utom hörhåll från varandra, men vi tänkte att trädgården var rymningssäker.

Men när vi var vid havet ringde Jonathan och sa med trött röst att alla lammen rymt och hoppat igenom elstängslet tillbaka in till tackorna i hagen.

Så vi får börja om igen idag… Men idag blir det bara 31 grader!

I hettan

Nu är jag hemma i hettan efter några heta dygn i Köpenhamn. Inte mycket man kan göra mer än att hålla sig undan solen och åka och bada. Idag blir det 31 grader, och så verkar det förbli under överskådlig tid! Jag äter frukost här som vanligt:

På den fina frukostbrickan jag köpte i Köpenhamn endast för detta ändamål. Älskar att sitta för mig själv i skuggan på altanen och läsa tidningen medan de andra härjar därinne.

Jag tog upp vitlöken igår, den såg okej ut fastän jag glömde vattna i våras (det här är en liten sort tror jag, de i den andra raden var större).

Kan ju lugnt låta den ligga ute och torka i alla fall, utan att oroa mig för regn! Förra året torkade vi löken i vardagsrummet. Kanske ska jag försöka göra en vitlöksfläta? Det vore väl fint att hänga i köket!

När solen försvunnit bakom trädtopparna och myggjävlarna börjat svärma gick jag och Jonathan till fårhagen för att förbereda avskiljningen.

Vi sätter ihop grindar såhär till en liten liten hage, där vi tänkte lura in alla får. Sen plockar vi ut lammen, som ska få gå på baksidan i trädgården och käka sly ett tag. Sen, när tackorna som går kvar på det magra betet har sinat ordentligt, får tacklammen komma tillbaka. Baggarna får gå med grannens hästar fram till slakt. Förutom slakten är avskiljningen det jobbigaste med fåren tycker jag – det är hjärtskärande att höra tackorna gå och ropa efter sina lamm. Men det går över rätt snabbt ändå.

Såklart kom fåren och undrade vad vi höll på med. När vi går in i hagen ropar jag på fåren, och de hör mig från andra änden bortom två skogsdungar, och kommer genast galopperande.

Sån skillnad mot sist vi försökte lura in fåren i en fålla. Herregud vad vi slet med våra första får, som var så o-tama att de lika gärna hade kunnat vara rådjur eller nåt. Två av dem blev aldrig tama ett enda dugg, så dem käkade vi upp.

Nu ska jag göra en intervju, steka en trave pannkakor och åka till havet med sex barn!

Mitt i semestern

Jag mellanlandar hemma några dagar – kom nyss från Öland med barnen, och imorgon åker jag till Köpenhamn med min bästis. Just nu är Jonathan och barnen på båtutflykt och jag ska plocka lite i huset, slänga in en vildsvinsstek i ugnen, ta upp potatis, rensa lite i trädgårdslanden och börja packa.

Älskar det här tillståndet mitt i semestern då allt bara lunkar på – alla är nervarvade och avslappnade, man går runt och pysslar med sina små projekt. Jag har slutat vara stressad över jobbet (det sitter ju i ett tag) och börjat fantisera om höstens möjligheter.

I övrigt händer inte mycket på gården just nu – Jonathan har börjat gjuta plintarna för vårt vedskjul i trädgården, kalkonkycklingarna (bara två kvar, en dog helt oförklarligt) har blivit stora och får flytta in till hönsen, lammen ska avskiljas om någon vecka. Förstaskörden hö blev liten men bra tror vi – om andraskörden blir lika stor klarar vi vintern. I trädgårdslandet växer inget så det knakar pga torkan. Sämsta odlingsåret hittils för oss!

Ja, det var nog allt! Over and out.

Stängslar tomten

Vi har ju stängsel/staket runt hela tomten, men det har visat sig varken hålla Bodil eller hönsen på plats. Då och då möter man dem utanför grinden! Så nu använder vi bakarna som Jonathan ville bygga vedboden av till att bygga ett bättre stängsel.

Det ser ju kanske lite knasigt ut, men det är längs baksidan på tomten som inte syns. Dessutom är det inte riktigt vår grej att bygga ett perfekt vitmålat staket..Baksidan av vår tomt är en sluttning full med sly. Men det finns några fina träd och en syren – det kliar i fingrarna att röja bort all skit och ta fram syrenen och hänga upp en hängmatta mellan träden.

Här finns också ett rasat/rivet men ej bortforslat hönshus, skulle gärna bli av med all den bråten också. Taggtråd, glasbitar, tegelskärvor… Här måste vi röja, för senare i sommar när vi avskiljer lammen ska de få gå här och beta sly. Det blir bra ju!

Semesterrrrr

Efter att jag lämnat två stora radioprogram sov jag i två dygn, reste mig och: semester!!!!

Här sitter jag och fantiserar om en glasveranda i två våningar. Riva det gräsliga trädäcket, en grusrundel framför huset, en grusgång ner till grinden…
Foto: Sixten

Efter några dagars förvirring, då jag sprungit runt och gjort femtio saker samtidigt, har jag nu börjat gå ner i varv. Ingen har börjat gå någon på nerverna ännu, barnen är glada, Jonathan är ledig och vi gör saker tillsammans.
 Till exempel tar ner en massa sly i trädgården där vedboden ska vara, och kör ut det till fåren som godis. Ines är jätteduktig på att köra fyrhjuling, kan växla själv (fast hon måste ställa sig upp för hon når inte ner till pedalen) och svänger med precision.

Den här semestern ska jag fixa klart alla småprojekt inomhus som avstannade under den hektiska våren, sälja en massa junk på tradera, putsa fönster och storstäda, kanske öppna loppisen, baka rimbobullar, bada med barnen förstås, grilla, dricka vin, ligga still och läsa böcker.

Slutspurten

Idag sitter jag på jobbet medan de andra är och badar… Men jag blir klar med lejonparten idag, vilken lättnad! Förutom att jag har jobbat som en galning har vi hunnit med följande:

Skolavslutning med ovanligt konservativ frisyr för att vara Ines.  Inspektion av äppelkart på nya träden. Tydligen ska man inte gallra förrän efter midsommar? Otäckt fynd i fårhagen. Vi hittar taggtråd lite då och då på våra marker. Det känns så vidrigt! Någon stackare har trasslat in sig, men bara blivit av med lite ull. Inga skador på någon. Vi har badat mycket såklart, och letat (förjäves) efter Jonas pokemonfigurer som han köpte på en loppis och tappade i sjön. 

Det fina med att bo på landet är ju att sommaren börjar när den börjar, även om man inte hunnit gå på semester än – man är ju mitt i den hela tiden. Trots att jag har jobbat massor har jag hunnit med dessa fina sommaraktiviteter, vi äter middag ute varje dag, upplever naturen varje dag, badar (nästan) varje dag…

Nåväl, nu ska jag bara jobba hela dagen idag, sen ska jag (nästan) ha semester på riktigt! Ajö!

Hej hästar

Nu har vi hästar i hagen på andra sidan vägen! Så härligt och mysigt! Det är grannens hästar som ska beta här i sommar, i hagen där fåren gick förra sommaren.

Jag är inte superförtjust i hästar – inte så att jag ogillar dem, men vi pratar inte samma språk. Jag är kvinnan som inte kunde tala med hästar. Men Ines är där och gosar med dem varje dag, hon vet vem som fått en fästing och vem som är extra plågad av flugorna. Och de här, som jag gissar är tonåringar, är faktiskt ovanligt gulliga! 

Jag för min del tittar helst på dem genom fönstret från arbetsrummet. Det är en fin flock på 18 hästar som går därnere och blänker i solen och viftar på svansarna. Några (som kanske är äldre då) ska ha föl i juli – det blir ju fantastiskt!

Håll i hatten – det är mycket nu

Ja jösses hörrni. Jag fattar inte att det blir såhär varje år, men faaan vad mycket det är nu. Jag har jättemycket jobb, trädgårdsland behöver rensas, hagar behöver stängslas, tak behöver läggas om (just det gör ju inte jag i och för sig), barn behöver tas om hand och så är det alltid en massa utflykter/sammankomster/möten ända fram till midsommar då man ska vara klar med allt…

Jag ÖNSKAR att jag kommer att vara det, just nu går jag runt och fantiserar om storstädningen jag ska ha när jag äntligen får semester. Haha/buhu.

Nu ska jag skriva en text om jordgubbar innan det är läggdags, och imorgon när de andra firar (?) nationaldag åker jag till kontoret i Norrtälje och redigerar radio. Men snart SSSNAAARRRT!

Panikstängsling

Betet tog slut helt och hållet i fårens hage. Hettan och torkan gör att det inte växer alls längre – vi trodde fåren skulle kunna gå i hagen halva sommaren, men de betade ner den på två veckor. De stackarna har gått omkring i hettan och petat i ratorna medan dammet yrt från den snustorra marken. De bräker uppfodrande så snart de ser oss och kräver en lösning. Så vi fick panikstängsla en utbyggnad av hagen.  Vi köpte ett portabelt elnät, så smidigt! Jag tänker att vi kommer att ha glädje av det många gånger.  Titta vad mycket saftigt gräs de får nu! De hade något vilt i blicken när vi släppte på dem. Jag kom att tänka på folkmassor som tränger sig in genom dörrarna till affärer på black friday. Bella rusade förbi mig utan att anta erbjudandet om kli (första gången någonsin), och kunde inte bestämma sig för var hon skulle börja beta. Härligt! Nu kan vi pusta ut i några dagar… Sen kanske det kommer regn! Inshallah!