Lite sol och återbruk

I helgen sken en svag sol en liten stund – men den orkade inte så högt att den tog sig fram till Bodils vanliga plats i trappan. Hon anpassade sig.

Jag och Jonathan har byggt till grisarna. Här är en frostskyddad vattenho som Jonathan har byggt, den är isolerad och har värmeslinga i sig. Utsidan är byggd av brädor som satt i en volt till hästarna när vi flyttade hit. Sen byggde vi hönsgård av dem, och nu när hösgården är riven användes plankorna till den här vattenhon. Såna är vi! Eller ja, Jonathan, han är sån. Det är bra! Jag slarvar alltid bort grejer eller slänger, så jag måste/tror att jag måste köpa nytt.

Vi har också nästan byggt färdigt grishuset. När fåren kommer till vinterhagen måste de få tillbaka sitt stall, där grisarna nu sover djupt nedborrade i höet. Så grisarna behöver ett hus! Vi byggde i moduler. Tre väggar som sen ska målas och sättas ihop på plats i hagen, och så ett tak såklart. Det enda vi köpte var några takplåtar och några osb-skivor. Vi byggde stabilt efterom grisar sabbar allt – de gnuggar sig och äter upp. Så tre lastpallar på insidan av varje osb-skiva blev det. Och så satte vi igen spjälorna för säkerhets skull, så att ingen liten kulting trillar in och fastnar. Just nu påminner det om ett bygge från en parklek på 70-talet, men det kommer bli fint!
Jag var inne hos grisarna en stund, och en av smågrisarna låter sig klias nu! Det är mysigt. De är så söta, det ser alltid ut som att de småler lite och är så nöjda.

Boltens första möte med tackorna

Imorse släppte vi in baggen Bolten till tackorna – här bekantar de sig med varandra!

Bolten är väldigt stor och stilig med en pung stor som en kokosnöt. Men han verkar ganska snäll och blir gärna kliad, även om han stångades lite när vi försökte sätta på honom baggselen. Den där selen är ett virrvarr av band som ska fästas enligt ett avancerat mönster, men det finns ingen beskrivning så man får googla på bilder av andras baggar och försöka härma. Jag tror att det blev rätt till slut! I år kör vi blå färg på kritan – det såg så brutalt ut med rött förra året, tackorna såg helt misshandlade ut.

Bella som har stått med Bolten i stallet sen i söndags blev blå om rumpan redan första dagen. Så första tänkbara lamning blir alltså den 29 mars nästa år! Önskar att vi kunde göra ett tidskliv efter jul ända fram till dess.

I mörkret

Dagarna är så korta nu! Förutom att jag tror att det är läggdags vare dag klockan fyra, så får vi ju ingenting gjort. På sommaren går vi alltid ut igen efter middagen och fortsätter med något projekt, nu har vi bara några få timmar med dagsljus på helgen att spela med. (Och just nu säger de på Aktuellt att vi hittills haft 11 soltimmar i november – det är så knäckande, står inte ut!)Igår var vi tvugna att ta ut en ny höbal till tackorna, och jag kunde inte göra det ensam på dagen, så vi fick  jobba med pannlampa när Jonathan kommit hem från jobbet. Det känns som att vi lever i ett kompakt mörker och det enda vi ser av världen är det som pannlampans ljus faller på. Men om sex veckor vänder det. BUHU.

Bodil tycker i alla fall att det är spännande med mörkret. Vi sätter en lampa på hennes halsband för att hålla reda på henne.

När kommer kultingarna Diana?

Vi vet ju inte säkert att Diana är dräktig, men hon har gått med könsmogna galtar länge, så om inget är fel borde hon verkligen vara det. Vi har ju inte heller koll på när hon i så fall ska grisa (eller vi kan ju sätta ett senast-datum om ungefär tre månader). Hon är inte rund direkt, men de senaste dagarna har juvret börjat hänga och slänga lite. Eftersom hon inte har grisat tidigare har hon inga hängbröst än 🙂 När grisningen är nära inpå ser juvret ut som två tjocka limpor med massa bröstvårtor på, och där är hon ju inte. Men det är så spännande att gå och spana och undra när det är dags! Hoppas till jul, det vore så mysigt! Eller kanske blir det kultingar lagom till julmyseventet?

Diana har i alla fall börjat göra mysigt inne i stian, hon repar gräs och bär in och lägger i fina högar, och när jag gav henne hö bar hon in alltihop och bäddade fint i den uppbökade djupströbädden. Hon får mycket mat nu, och jag hoppas hon hinner tjocka på sig lite innan det är dags för kultingar.

Baggen

Nu är årets bagge här! Han kom igår i mörkret, på bilden får han avmaskningsmedel, och så får han vara i stallet i tre dagar innan han får komma ut i hagen. Vi hämtade hem Bella som sällskap till honom tills han får komma ut till damerna.

Han är en leicesterbagge – stor och med vacker päls, krusig och vit. Lammen kommer att bli ljusare än förra gången, några kanske blir vita. Jag är ju inte så rasbiologisk av mig, jag tycker det är roligt när lammen ser olika ut.

Det här är början på det nya fåråret! Så roligt att börja göra lamm igen. I våras när jag höll på att stressa ihjäl mig med en massa jobb var det nära att vi bestämde oss för att skippa lamm den här gången. Glad nu att vi ändrade oss!

Vardagsrummet, vårt sorgebarn

Vårt vardagsrum är stort och mörkt. Vi har nästan gjort det färdigt – slipat golven och platsbyggt bokhyllor – men det är ändå som att vi inte får till det. Det är svårt att möblera ett stort kvadratiskt rum tycker jag! Dessutom bildas högar överallt eftersom det flyter omkring en massa prylar utan plats härinne. Vi tar ett vänstervarv och gnäller lite:

Det är jättemysigt att sitta i fåtöljen framför brasan – men man saknar alltid en avlastningsyta att ställa tekoppen/datorn/stickningen på. Förstår inte var man skulle ha den dock, så att den inte är i vägen. Stegpallen står där tillfälligt, och den snubblar man på när man passerar. Det är också bökigt att komma åt veden bakom fåtöljen. Lampan står också ivägen för veden. På väggen ovanför har Jonathan satt upp en lampa som inte fyller sitt syfte – det blir inget bra ljus när den är tänd, den ger inte punktbelysning vid fåtöljen, och man måste klättra upp på något för att nå att tända/släcka den.  Bokhyllorna som Jonathan byggde är så fina! De här två karmstolarna och det lilla bordet är också väldigt fina, men ingen sitter någonsin där, utan istället blir det uppsamlingsplats för böcker, schackspel, renhorn (!) och julpynt (!) och hopplösa prylar som inte har någon plats. Och tapetseringsprylar, eftersom jag snaaaart ska tapetsera härinne! Vi kanske bara borde slänga ut de där möblerna och ha en fin matta här eller nåt?I nästa hörn, nästa bokhylla. Här råder kaos i de nedersta hyllorna pga för många spel, men det är väl bara att rensa upp. Det här bordet är lite för stort för att bara stå där. Praktiskt att sitta här när vi är många, men annars blir det här en död yta/lagringsplats för skräp. Belysning över bordet saknas också. Och gardinerna sitter för lågt, det stör jag ihjäl mig på! Men orkar inte fixa pga ska ju ändå ta ner när jag tapteserar.
Det här hörnet ser kalt ut, men det blir nog fint när tapeterna kommer upp (inshallah). Vi sitter ofta hela familjen i sofforna och läser, så här behövs också bättre belysning! Fattar inte hur det ska gå till dock, den ena soffan står ju fritt i rummet, ska man hänga lampor från taket då? Väggenbakom soffan måste jag göra något med innan jag tapetserar, den är bubblig och har flera hål i sig. Den väggen är den främsta anledningen till att jag inte kommer igång med tapetserandet.

Finns det en inredningsintresserad person bland mina läsare, träd fram och ge mig dina bästa tips i kommentarsfältet! Fritt fram även för folk utan koll att spekulera i varför vi inte får det här rummet att funka. Tack!

Morgonrundan

Varje morgon efter att alla har åkt och jag har gått ett varv i huset och röjt upp efter morgonkaoset brukar jag och Bodil ta en runda till djuren. Vi börjar med att blanda grismaten – komposthinken (eller numera grishink, eftersom grisarna äter nästan allt som tidigare gick till komposten) med innehåll fylls på med kornkross och varmt vatten och får svälla en stund.
Gröpe kallas denna smarriga rätt, som luktar tryggt och mjukt och gott (lite beroende på vilka matrester som ligger i botten förstås), som gröt.Vatten till hönsen och tacklammen som går tillsammans på baksidan av tomten. Det är inte optimalt att de delar vattenhink eftersom hönsen slabbar så, men det går ju inte att hindra dem från att dricka ur samma. Tar in ägg – dagens skörd: ett. Tur att jag tog med korgen. Det här är väl det sorgligaste man har sett! Mitt försök att pynta vårt fulaste bygge någonsin med julbelysning! Så deppigt. Men det är fint när det är mörkt! Tacklammen får hö…… och gullegrisarna får sin goda gröpe. De hör skramlet från hinken när man är på väg och kommer sättande! Eller, de springar faktiskt alltid fram. Om en granne går förbi ute på vägen springer de alltid dit för att hälsa. De är så nyfikna.
Bodil är inte helt avslappnad med grisarna än, som synes.
Sen går vi till tackorna borta i sommarhagen och fyller på vattnet och river fram nytt hö åt dem i höhäcken. Fåren själva stod och tryckte uppe i skogen och hade ingen lust att hälsa idag.  Den här vyn från fårhagen mot stora vägen är så fin! Förutom att ingenting egentligen är fint i det här vädret.
Snacka om att man längtar efter vit, ren, förlåtande snö nu! Så långt kvar. Så mycket geggamoja. Men en bra sak med november är att man ser saker som annars är täckta av lövverk. Som den här gulliga mossbetäckta bergsknallen bakom Morris hus!

Innan jag gick in klättrade jag upp på taket till cykelskjulet för att lägga tillbaka några tegelpannor som jag flyttade när jag målade. Älskar att klättra upp på grejer – även inomhus – och se tillvaron ur ett annat perspektiv.

Jag tycker att vårt liv börjar falla på plats nu. Vi har rutiner för det mesta, smarta lösningar till djuren för de flesta situationer, ganska mycket kunskap och koll. När vi skaffade grisarna var det inte en så stor sak egentligen, vi anpassade en hage och byggde ett mattråg. Det känns som att saker och ting flyter på här på gården nu, inga paniklösningar utan vi är beredda på det mesta. Skön känsla!

Grått

Brrr, idag är en sån där dag då det inte blir ljust riktigt. Det är mörkt, sen blir det grått, och sen blir det mörkt igen. Och så ser visst hela veckan ut. Så knäckande!

Jag tycker det är lite meningslöst med såna där unniga njutiga tips som florerar i november – hajar man väl att livet blir mysigare om man tänder ljus och dricker te – men idag tänker jag ändå följa ett tips och göra det enda som får mig varm ända in i benmärgen, gå till badhuset och basta! Kanske simma några längder, pliktskyldigast, fast det är så tråkigt. Mest vill jag sitta i ångbastun med hårinpackning och titta på utsikten. Nya badhuset i Norrtälje är verkligen fint! Inte Sturebadet precis, men fräscht och lagom mycket folk, och så vacker utsikt från bastun!

Annars ska jag åka till jobbet och skriva ett reportage, göra momsen för mitt företag och börja planera julmyseventet – ni kommer väl? Jag behöver handla hem lite grejer och provstöpa lite så allt är intrimmat till stora ljusstöparedagen!

Det enda man har så här års är ju julmyset, jag säger fritt fram efter halloween!  Smyger in det för att inte bränna ut mig – men till exempel har jag börjat lyssna på julmusik. Ska också sätta upp utebelysningen, det är hög tid!

Vera, lökar och bordellmys

Gårdagen började med att Vera ertappades inne i hönshuset igen – hon ålar in genom hönsluckan och tjuväter av hönsens mat. Vi fick hjälpas åt att hiva ut henne, hon ville verkligen inte och gjorde passivt motstånd när vi försökte fösa ut henne genom luckan igen. Sen satte vi upp en planka tvärsöver hönsluckan så nu kan hon inte komma in. Sen stack Jonathan till Stockholm för att kolla på fotboll, Jonas åkte till moster i Norrtälje och Sixten och Ines matade grisarna med ruttna tomater som vi glömt i växthuset.  Och jag rensade några trädgårdsland, höstsådde morötter och satte vitlöken som vi köpte hos Mandelmanns. I år gick det inte så bra med vitlöken, kanske var det torkan. Hoppas nu varje liten klyfta blir en stor fin lök! Vill så gärna ha vitlök och gul lök så det räcker hela året.Sen var det mörkt! Det känns som att det är läggdags klockan fyra ungefär. Jag satt i fåtöljen framför kakelugnen på kvällen. Vår kakelugn är så fantastisk! Inte smakfull kanske, men magnifik! (Till vänster i spegeln ser ni en skymt av en av tre pyjamasar jag köpte här om dagen – planerar för en lång vinter i sängen!) 

Jag försökte fota den här fina hörnan, men riktigt såhär bordelligt rött är det inte i verkligheten. Bara mörkt.

Gårdsmiddag

Idag skiner solen, jag ska sätta tulpanlökar, rensa trädgårdslandet och sätta vitlök. Och baka bröd!

Igår hade vi en supereffektiv dag då vi hann städa hela huset och trädgården och elda upp en massa gammalt ris i fårhagen…

Bodil blir alltid väldigt upphetsad när alla börjar härja med pinnar.

Innan det blev mörkt gick jag till trädgårdslandet och hämtade potatis, polkabeta, morot, svartkål och persilja. Så mycket gott att skörda fortfarande!

I ugnen stod sen någa timmar en lammstek på låg värme i lergryta med vitlök, rosmarin, timjan, citron och honung.

Rotsakerna ugnsbakades, svartkålen fräste jag i olja och pressade citon över. Serverades min mamma och syster med familj, med egen äppelmust och paj på egna äpplen till efterrätt. Alltså! Det är en sån fantastisk lyx att äta mat vi har producerat själva! Så djupt tillfredsställande på något vis.