Sånt som stockholmare tror att man kan leva på

Jag brukar ofta säga att jag skulle vilja leva av det vi kan göra på vår gård. Men vill jag verkligen det? Sanningen är att det krävs enormt mycket jobb. Jag vill mest gå runt och klappa får, plocka svamp och blogga, ungefär. Och det är väl det jag gör – och det tjänar jag exakt inga pengar alls på, så därför måste jag också jobba med annat.

Folk (som inte själva bor på landet) vill ofta ge tips på saker de tycker att vi borde kunna leva på (och missförstå mig inte nu, det här är inte ett gnäll – jag hade kunnat säga exakt samma saker för fyra år sen):

IMG_6084

Ullen i trädgårdsgången, förevigad tillsammans med komihåglappen för vitlöken jag satte.

+ Ni kan väl sälja ullen från fåren!
De flesta av våra får är ju av en köttras, så deras ull är helt värdelös faktiskt. Just nu täcker vi gångarna i trädgårdslanden med den. Gotlandsfåren har mycket finare päls, vet inte om man kan sälja ullen, men definitivt fårskinnen! Hur som helst, i år kommer fåren inbringa några tusenlappar, kanske sammanlagt 3000 gissar jag, för kött och skinn. Det är de första pengarna vi tjänar på fåren, och det är en bråkdel av alla pengar vi har lagt på utrustning, klippning, veterinärkostnader och foder sen vi skaffade dem. För att inte tala om all arbetstid vi lagt! På sikt kommer fåren nog kunna gå med vinst (även om vi skulle behöva runt 300 tackor för att kunna försörja oss som fårbönder och det kommer nog inte hända), men än så länge får vi se dem som en hobby – det vill säga något man lägger pengar på för att det är kul.

DSC01900

+ Ni kan väl ha en gårdsbutik och sälja grönsaker!
Vi odlar ganska mycket ändå, men absolut inte så att det blir något överskott. Vi vill ju bli så självförsörjande som möjligt här på gården, så vi fryser in och lägger på burk för att ha under vintern. Men visst, under tre-fyra vckor på sommaren skulle vi kunna sälja massor av squash! Det enda vi alltid får för mycket av. Det skulle ge några hundralappar.

IMG_5111

+ Du har ju din loppis!
Ja, och det är jättekul! Den inbringar några hundringar – fast ibland bara några tior – varje gång jag har den öppen, och det är bara under sommarveckorna. Jag har låga priser för jag tycker det är kul med högre omsättning, men en loppis kan man verkligen inte tjäna pengar på. Om jag var lite mer om mig och kring mig och samlade på mig fina grejer och sålde på Tradera skulle jag nog kunna tjäna lite deg i och för sig!

DSC01884

+ Ni kan väl sälja honung på Bondens marknad!
Ja, det är faktiskt en bra idé. Det kräver inte så mycket att ha bin, och honung har högt kilopris. Men i år fick vi inte så mycket honung, vi behåller ju en del och ger bort en del i present, så säg att vi säljer hälften, då får vi in ungefär 2000 spänn. Det är nog lite mindre än vad vi har lagt på utrustning och biodlarkurs (och allt himla socker som vi matar bina med inför vintern!). Men jo, på sikt kan man nog tjäna in en halvtid på biodlingen ungefär! Men det är Jonathan som sköter bina för det mesta, så i rättvisans namn borde i så fall han få gå ner i arbetstid och njuta av gårdslivet.

Det är ju inte så att det här är dåliga idéer egentligen, bara att allt måste skalas upp så enormt för att ge någon avkastning, det är det folk inte ser. Dessutom är vi fortfarande i uppstartsfasen, det vill säga investeringsfasen, i alla dessa projekt. Så lååångt kvar. Men man kan ju fortfarande fantisera!

När storm och regn regerar i världen utanför

IMG_6165 Min drömdag idag! Efter en intensiv vecka där jag jobbade i Uppsala två dagar, och en helg som nästan enbart bestått av röj och fix (vi skulle slagit ängarna och tagit upp skörden, men vädret var trist och traktorn stannade så vi har mest röjt inomhus, men det behövdes!) så landar jag nu i en måndag där alla åkt hemifrån och det äntligen är tyst i huset. Älskar verkligen att få vara hemma själv efter att ha hetsat omkring. Håller jag på att bli eremit?

Dessutom blåser det som fan idag och jag har tänt ljus, gjort eld i kaminen och hällt upp kaffe. Jag tänker så ofta på Tomtebobarnen, det känns lite som att vi lever det där romantiska kärnfamiljslivet. Skördar och boar för vintern och sätter dörr för stugan… Ja, sånt där mys. Cocooning!

Idag ska jag skriva klart en text, planera jobbveckan och kanske baka en äppelpaj? Börja skörda den nyzeeländska spenaten vore bra också.

IMG_6161

En annan dream come true är detta system som jag har infört i hallen; varje familjemedlem (utom Morris, för han stökar inte ner) har fått en egen påse. När jag plockar i huset lägger jag allas utspridda skit där, och sen har man en vecka på sig att tömma innan allt hamnar i soptunnan (det där sista är kanske inte förnakrat hos övriga familjen). Så NU blir det fan ordning här! Obs att alla tömde sina påsar igår, och tre av fyra har redan fått påfyllning.

Affischen har för resten Jonathans brorsa gjort. Den föreställer Sixten (som ju heter Sixten Blixten), med Jonathan, Morris och mig i bakgrunden. Den är så otroligt snygg och obehaglig på samma gång, älskar den!

Vik egna fröpåsar

Ett av mina roligaste jobbuppdrag är att göra trädgårdsfilmer för TT Nyhetsbyrån. Jag ser gärna mig själv som lite av ett internetfenomen sedan jag började med detta, rörlig bild är ju framtiden för tidningarna tänkte jag, och jag hade redan byggt upp en väldigt framgångsrik youtubekanal i fantasin när det visade sig att filmerna nästan bara visades i väntrum på vårdcentraler och tandläkarmottagningar och så. (En milstolpe i min karriär var en gång när jag faktiskt satt i ett väntrum och såg mig själv på tv! Två väntande tanter glodde länge på mig.)

Hur som helst! Nu har tidningarna hajat galoppen (väntrummen har ju alltid varit lite av trendsetters) och mina filmer finns att beskåda både här och där! Här kan ni tex se hur man viker egna fröpåsar – något som verkar kräva stor koncentration, av mitt minspel att döma. Klicka på bilden och kolla på filmen!

Skärmavbild 2017-09-22 kl. 22.17.20

Min önskelista

100667-Spegel-Magdalena-2105-2 En riktigt stor fläskig spegel, gärna med guldram, till sovrummet. Just nu hänger där en ful väggspegel från Ikea, som jag blir irriterad på varje dag. Den här dödssnygga kommer från Oscar och Clothilde som ju har exremt snygg inredning som jag aldrig köper pga har inte råd. Letar efter en liknande på Blocket och loppisar, men borde nog snarare hänga på Bukowskis antar jag…

camera-691557_1920 En fotokurs. Jag är så himla dålig på att fota, blir alltid besviken på mina egna bilder för att de inte ser ut som jag tänkt mig. Jag har fått en hyfsat bra kamera som jag inte riktigt lärt mig än pga är teknikfiende. Jag tror att en kurs skulle sätta igång mig lite och vara förlösande!

Stihl_FS350

En röjsåg. Kommer nog köpa en snart känner jag. Jag är så trött på allt gräs och all sly som bara frodas omkring mig, jag vill tukta naturen! Vi brukar låna mammas någon gång om året, och den här sommaern köpte vi en på en loppis för en hundring, men den var inte superbra direkt…

Det växer lite i växthusen också

Varje år tror jag att vi inte kommer få några tomater och gurkor, men det blir ju en rätt bra skörd ändå. Jonathans uppfinning avloppsväxthuset funkar faktiskt rätt bra! Vi vattnar aldrig och plantorna står direkt i sand, all näring hämtas från (det renade) avloppsvattnet som filtreras genom sanden i botten.

IMG_5681

I år har vi försökt oss på lite exotiska grejer som inte gått så bra – den här kiwin (nedan) kanske inte är ett utställningsexemplar direkt?

IMG_5678 IMG_5679 Ej heller den här melonen – som förvisso är någon slags minimelon, men såhär liten ska den väl inte vara? Alldeles ensam är den också. Hur ska vi dela den i en familj på fem?

IMG_5674

Vinrankan planterade vi för två år sen tror jag, och i år ger den skörd! Sju druvor, vad jag kan se. Hoppas de hinner mogna innan frosten tar dem. Sen i framtiden när vi har vårt hembyggda finväxthus av gamla fönster, då flyttar vi vinet dit och av någon anledning tror jag det kommer att frodas där! Så att jag kan sitta under vinrankan och dricka te i en korgstol och lyssna på regnet som smattrar mot taket. Det kommer bli fint!

 

Äntligen klara med trädgårdslandet

Eller typ i alla fall. Vi fick sättpotatis och sättlök över, så vi tänkte göra ett till land i fårens vinterhage. Och så ska Jonathan bygga nät till jordgubbslanden som skydd mot fåglarna. Men annars!

IMG_4391

Idag har vi sått och planterat ut störbrytbönor (ställningarna närmast i bild, kommer bli så fint när de klättrar där!), squash, blommor (nån sommarblanding som jag hällde ut), morötter, palsternacka, rädisor, rödbetor, polkabetor, sockerärtor, potatis, röd och gul lök, vitlök (borde satt i höstas men fick ner den i våras – enda trösten när det snöade i maj var att det var bra för vitlöken att få lite vinter tänkte jag), rotselleri, stjälkselleri, ringblommor, nyzeländsk spenat, mangold, rödkål, vitkål, svartkål, grönkål, blomkål (de två vita tälten i bakgrunden är skydd mot kållarver/kålfjärilar)… Ja och så hoppas jag på jordgubbarna i år. Det var nog allt! Örter och lite sallad tänkte jag ha uppe på altanen om jag får ha det ifred för hönsen. I växthusen (avloppsväxthuset och det där Jonathan odlat tobak tidigare) blir det tomater, gurka, meloner, chili. Kanske kan vi skörda några sparrisar i år, det satte vi förra året bakom avloppsväxthuset.

Vinbär, hallon och blåbärstry hoppas jag också på, vi har inte fått någon jätteleverans på bärfronten tidigare. Äpplen och körsbär tror jag knappt på, de har blommat jättedåligt, pga den kalla våren antar jag.

Ah, detta är en så underbar tid på året, all förväntan!

Nu väntar två sinnessjukt intensiva jobbveckor, sen SEMESTER!

Jag vill aldrig mera sitta vid ett skrivbord

Innan jag börjar måste jag lägga in några brasklappar: faktiskt har jag ett väldigt, väldigt roligt jobb – sällan gör jag något som jag inte är genuint intresserad av. Och jag inser att det är barnsligt och bortskämt att känna såhär. Men, here it goes:

IMG_3960

Jag vill verkligen inte jobba mer. 

Inte så att jag vill lägga mig i soffan och kolla på tv. Jag vill använda min kropp till att odla saker och bygga saker och föda upp saker. Jag vill att jag och Jonathan ska jobba sida vid sida här på gården med saker som känns viktiga och meningsfulla för oss. Jag vill vara i naturen varje dag, jag vill producera all mat som vi ska äta och tillverka allt som vi behöver (nästan). Jag vill ha tid att vara med min familj, finnas tillgänglig för mina barn, prata med dem och verkligen hinna lyssna.

Igår när vi var ute och stängslade fårens sommarhage, och barnen och hunden var med, och jag skruvade i isolatorer i stängselstolpar, då kände jag att det bara inte skulle gå att sätta sig vid skrivbordet igen (den tanken kommer ofta när jag skruvar isolatorer av någon anledning. Det är väl tillräckligt kravlös syssla för att inte ge ångest, samtidigt som det ger ett tillfredsställande väl synligt resutlat).

Förr fnyste jag alltid när folk sa saker som ”jag skulle aldrig kunna sitta vid ett skrivbord hela dagarna”. Tänkte att de helt enkelt var lite korkade. Men nu förstår jag vad de menar! Tillfredsställelsen när vi är klara med veden för hela året eller har stängslat klart en hage och kan släppa på fåren, den är så enormt mycket större och skönare än tillfredsställelsen att lämna en färdigskriven artikel.

Det är liksom inte riktigt okej att känna såhär. Jag är uppfostrad med att man ska vilja arbeta, att det är viktigt att bidra, att det ger en känsla av meningsfullhet och delaktighet, av att vara behövd och höra till. Min mamma är inte en karriärist direkt, men hon har lärt oss att jobbet är något kul, inte ett nödvändigt ont.

Men jag vill bara slippa, jag vill vara ifred. Jag vill bygga upp vårt eget lilla liv härute, oberoende av allt annat. Odla vår egen mat, föda upp får som ger kött och ull (jösses, snart går jag klädd i hemstickat växtfärgat från topp till tå), ordna egen el…

Jag har inget samhällsomstörtande politiskt budskap. Även om jag generellt tror att folk skulle må bättre av att jobba mindre, så är jag inte egentligen motståndare till samhällsmodellen att folk förvärvsarbetar, betalar skatt och har gemensam välfärd.

Bara det att jag själv inte vill jobba mer tack.

Meeen nu ska jag fortsätta skrivbordsjobba så kanske jag hinner ut för att stängsla färdigt i hagen i eftermiddag.

 

Innan naturen tar över

IMG_7371

Idag är det vidrigt väder ute – grått och väldigt geggigt. Ingen blir glad.

Men det är inte så jättejättelång tid kvar tills vi sitter och lapar sol i trädgårdslandet på det här sättet! Älskar början av odlingssäsongen när man fotfarande inbillar sig att man har kontroll. Små plantor i räta rader, ogräset plockas minutiöst, gångarna i trädgårdslandet är oklanderligt raka.

Alla vet vad som händer sen. Ogräset invaderar. Grönkålen spränger sitt insektsnättält. Squashplantorna och jordgubbarnas revor kräver sitt lebensraum. Naturen tar över.

Saker vi har lärt oss och allt vi har kvar

Hejhej! Det har inte hänt något eller så, bara det att… jag hade lite bloggtorka, och ju längre jag väntar med att blogga desto mer smashing behöver det första inlägget vara, tänker jag. Men här kommer en helt vanlig vardagsbetraktelse. Det är väl bättre än ingenting, eller?

DSC01585

Idag snöar och blåser det. Riktigt vidrigt. Det har varit vår i två veckor nu så man glömmer att det faktiskt fortfarande bara är februari. Jag tänder ljus. Det knäpper och sprakar från vedspisen och vinden viner i murstocken och river i vårt stackars hus.

Det här blir vår tredje vår på gården. Jag tänker på allt vi har lärt oss sen vi flyttade hit och saker vi gjorde i början…

IMG_9517

Som till exempel att helt planlöst plöja upp en halv åker där vi tänkte odla – jag körde traktorn och Jonathan gick med plogen. Det var kul. Grannarna körde förbi och gjorde tummen upp och undrade nog vad tusan vi sysslade med. Vi odlade i ungefär en tredjedel av det vi plöjt… Nu skulle vi kanske fundera först på vad vi skulle odla och hur mycket plats vi behövde.

IMG_9556Eller när vi kämpade i veckor för att rädda livet på Mumin som hade hål i huvudet efter ett slagsmål om ett ruvningsrede – hade det hänt idag hade vi bara nackat henne. Vi har blivit mer praktiska och mindre sentimentala.

Jag har blivit mycket mer händig. Det är en skön känsla att inse att det inte är så övermäktigt svårt att skruva ihop något eller såga av något. Jag hatar att göra saker jag är dålig på, men efteråt känns det så gött att lyckas med något som tidigare känts omöjligt.

Vi är ju fortfarande rookies på hela bondegrejen. Jag kollar avundsjukt på Mandelmanns gård – deras liv är min målbild – men de har ju bott i 20 år på sin gård! Vår gård är vårt livsprojekt – varje år lyckas vi bra med några grejer och gör några grejer som vi kan skratta åt nästa år!

It’s beginning to look a lot like vår?

Nej nej, jag vet att det absolut inte är vår än, men jag kan ju inte låta bli att få lite pirr när solen skiner, snön smälter och fåglarna kvittrar.

IMG_2126

På lunchpromenaden med hunden la jag mig på backen och tittade upp (alltid när jag kommer till en viss plats på promenaden – en mjuk slänt – får jag impulsen att bara lägga mig ner och glo på himlen). Telefonen dog mitt i lunchekot, så där låg jag och lyssnade på naturen. Snart börjar det lukta så gott av våt varm jord i skogen. Hurra!