Vi skär upp maten till fåren, firar en tvååring och färdigställer ett hönshus. Och plockar svamp.

Vad händer egentligen dessa första dagar av min andra semester? Till att börja med skrämde vi igång traktorn och slåtterbalken och slog lite i fårhagen. Gräset var så högt att man knappt såg fåren, och det gillar de inte. De äter helst gräs som är max sju sentimter högt. Och av någon anledning äter de gärna långt gräs som är slaget. Så vi slog gräset några vändor, och nu går tackorna där och käkar och är så nöjda. Hos baggarna behöver vi inte slå, där är det magrare bete.

IMG_4860 IMG_4862 Den här symbolen på kraftarmen (hittade jag på det ordet?) till slåtterbalken är så himla läskig! Huu alltså. Den stannar inte för något, inte ens om den råkat snurra upp en människa.

IMG_4875 Jag körde, Jonathan stod frampå traktorn och inspekterade.

IMG_4898 Vidare har Boil fyllt två år och firats med tårta gjord på hundmat, kattmat och Dennis hotdogs.

IMG_4900 Hon fick ett torkat grisöra i present som hon genast gick och grävde ner bakom hönshuset.

IMG_4909 Hönshuset ja! Nu är det färdigt, Sixten målade entrén idag. Kycklingarna har redan flyttat in, och Mumrik har varit inne och premiärvärpt.

IMG_4850Och på kvällspromenaden gick jag och Jonathan till kantarellstället och kollade efter sommarkantareller, och där fanns det! Så lylligt! Älskar verkligen att plocka mat i skogen.

IMG_4912

Sista rycket

Jag och Bodil sitter på trappen och samlar oss inför sista arbetsdagen innan semestern. Bodil tänker ligga här större delen av dagen och ha uppsikt, medan jag gör två intervjuer och har två telefonmöten och skriver tre artiklar. När Jonathan kommer hem ska vi städa och förbereda allt inför midsommar.

Som vanligt blir man ju överrumplad av sommaren som bara kom dundrande medan man själv sysslade med annat. Längtar efter den vår då jag kan hinna njuta och längta och uppleva och såna saker. Bara 25-30 år kvar till pensionen!

En bild om dan

IMG_1994Torsdag. Jag satt i arbetsrummet och jobbade. Bodil stod och glodde på mig stora delar av dagen. Kanske är det för att hon löper? Men hon kan liksom inte bara gå och lägga sig som hon brukar, hon står där och hetsar. Gnyr och gnäller och hoppar upp med framtassarna på skrivbordet och slickar mig i ansiktet.

IMG_2020

Fredag. Jag och Morris åkte till Göteborg! Det var så mysigt, vi åt middag på Puta Madre (som var väldigt stämningsfullt men inte hade så god mat tyvärr, men bra margarita hade de) och sen gick vi på Göteborgsoperan och såg Hair (som var väldigt proffsig och snygg men totalt saknade handling, de hade liksom skippat det. Men det gjorde inget tyckte Morris – medan jag faktiskt nickade till lite…)

IMG_2052

Lördag. Tåget hem. Jag älskar att åka tåg! Så otroligt skönt att ha en massa tid när man liksom inte kan göra något annat än att läsa en bok med gott samvete.

IMG_2070

Söndag. Jonathan jagar vildsvin idag (!) och jag och barnen har haft en så skön dag. På förmiddagen var det soligt, vi var ute och körde fyrhjuling och fixade lite med veden, matade och vattnade alla djur och lekte med Bodil. Hönsen är det lite synd om för de får inte gå ut eftersom fågelinfluensan härjar. Varje gång man öppnar dörren till hönshuset gör de utbrytningsförsök. Jag vet inte om de är tillräckligt smarta för att bli uttråkade, eller om den där frihetslängtan handlar om något annat, men idag gav vi dem i alla fall ett litet träd att klättra i/leka med, och så gav vi dem majs.

 

2016 – Djuren

Vilket djurår det har varit! Vi skaffade får och höll på att bryta ihop på kuppen. Vi stängslade två hagar.

img_7733

Annika, Lilla My, Felicia och de två fegisarna (som inte fick några namn pga för fega) var verkligen helt totalt otama när vi fick dem. Vi tillbringade massor av timmar med att försöka tämja dem och locka dem med godsaker…

img_6945… men det funkade inte, så vi köpte två supertama får som skulle fungera som länk mellan oss och vildfåren.

img_7880Sirpa och Ripa gjorde succé! Så gosiga och fina.

img_8170Men vi råkade foderförgifta Ripa med vete så hon nästan strök med.

img_8237Men hon repade sig! Det gjorde inte fegisarna, de blev aldrig tama, så dem käkade vi upp.

img_0579

Andra djur vi åt upp år 2016 var tre hönor som blev en väldigt god chicken curry.

Hur som helst – entré Alf! Vår fina fina finullsbagge, så snäll, nyfiken och rolig. Förhoppningsvis har han befruktat tackorna nu så det blir lamm till våren! Åhh!

img_0429

Hönsen har haft ett turbulent år. Sommaren förflöt i stilla mak…

img_7392

De värpte enorma mängder ägg…

img_6222Så plötsligt – BAM – kom räven och käkade upp halva gruppen.

img_0115

En annan som fick möta sin baneman, i form av en vårdslös bilist, var Nisse.

img_6174”Du va en del av mitt hjärta” plitade Ines ner på korset. Alla grät på begravningen och barnen sjöng Du gamla du fria tror jag.

img_8725Några bubblare på temat djur: bina, de är ju djur ändå! Jag har inte haft mycket med dem att göra än, och just nu är vi lite oroliga att de ska dö av ett kvalster under vintern. Jag hoppas de klarar sig, jag vill ha honung i sommar! Hittills har vi gett dem stora mängder socker och inte fått ett smack tillbaka.

img_8341

Och de här små mullvadsungarna (?) som barnen hittade i potatislandet var gulliga.

img_0159Och så Bodil såklart! Vad ska vi säga om henne? Hon lever det lyckligaste liv en hund kan göra. Springer fritt i skogen varje dag, gosar med barnen i soffan och sover i deras säng, och behöver nästan aldrig vara ensam hemma. Vi älskar henne allihop, men allra mest barnen tror jag. Och hon älskar dem så mycket och blir så glad när de kommer hem på eftermiddagen! 

img_0546

Ja det var väl allt. Under det kommande året kommer vi ju få en massa lamm, det ska bli så kul! Men annars: inga fler djur! Någon måtta får det vara.

Leker min hund med en räv…?

Bodil har en hemlig kompis i skogen. Igår när Jonathan var ute med henne i mörkret hörde de ett konstigt djurläte, och Bodil försvann som ett skott! Hon var borta och störtade omkring inne i skogen länge – då och då såg Jonathan lampan på hennes halsband blinka till på olika ställen. När Bodil springer rakt emot en och man har pannlampa på sig lyser hennes ögon som lampor – men den här gången var det två par lysande ögon som kom skuttande bredvid varandra!

Bodil har haft kontakt med räven tidigare, två gånger har hon jagat iväg den när den varit här och slagit lovar kring hönsgården. Båda gångerna har de varit borta länge, vem vet vad de har haft för sig? Jag ser naturligtvis det här framför mig:

Och efter att ha googlat lite och hittat den här historien om en hund och en räv i Norge stärks min teori! (Obs, rekommenderar att titta utan ljud.)

På kvällen började Jonathan spela upp rävljud för att se om det verkligen var en räv han hört (det var det), och Bodil blev väldigt intresserad och började se sig om och speja ut genom fönstren!

 

Jobb-camp

img_0518

Den här helgen har Morris 18-årsfest för sina kompisar i vårt hus, så vi håller oss borta. (Den sista rapporten jag fick hemifrån kom vid vid halv tolv-tiden inatt och handlade om att någon suttit sönder en stol – men den hade varit på väg att braka ändå så det var ju inte så farligt.)

Jonathan och barnen är i Stockholm hos hans föräldrar (senaste rapporten därifrån kom från Sixten och handlade om att de strax skulle få frukost på sängen). Jag ligger efter med jobbet som vanligt, och nu ska jag snart resa bort i två veckor, så jag åkte till mammas stuga som ligger nära oss och satte mig och jobbade.

Jag har det himla mysigt faktiskt! Bodil ligger och sover framför brasan, det är helt tyst och lugnt och liksom inget jag måste göra förutom att jobba. Hade jag varit hemma hos mig själv hade jag ju sett en massa grejer jag behöve ta tag i, men här: jag jobbar, sen äter jag godis och läser en bok.

Nu gäller sista rycket innan mamma kommer ut, då tar vi en skogspromenad med hunden tänker jag mig.

Häpp!

img_0523

Blåbärsracet

Jag hade en idé om att jag skulle ta en heldag i blåbärsskogen under semestern, ljudbok i lurarna, och plocka flera liter blåbär. Så gott, så nyttigt, och helt gratis. Jag tittade till blåbären någon gång, då var de inte mogna än. Sen var det full fart, plötsligt var semestern slut, och kanske också blåbärssäsongen? Känner mig lite manisk nu när jag kryper runt i blåbärsriset och nappar åt mig de bär som inte torkat än. Men jag har plockat några liter i alla fall!

IMG_9108 Jag styckfryser bären för framtida pajer, smoothies och lyxiga yoghurtskålar under året. Ursäkta att jag är så banal men jag tycker verkligen det är lyxigt att plocka fram sommarens blåbär mitt i vintern!

IMG_9105 Det är också skönt att komma ut i skogen lite – jag märker att jag blir trött och seg av att sitta vid skrivbordet, ovan som jag är efter semestern.

IMG_9097

Bobo är inte heller van vid skrivbordstillvaron – i våras låg hon mest och slaggade när jag satt och jobbade, och kvicknade till när det var dags att gå ut. Men nder semestern har vi varit ute hela dagarna, badat massor och hållt igång, och alltid var det någon som ville leka. Så nu sitter hon mest här på mattan bakom mig och glor uppfordrande för att jag ska dra igång nåt kul.

Loppis, får, bad och Morris

Vilken perfekt semesterdag! Som vanligt innehöll den alldeles för lite slappande, men annars. Jag och Jonathan åkte på en liten loppisturné och köpte så mycket fint – bland annat den här smörasken från Rörstrand, en riktig pulshöjare faktiskt! Köpte en massa porslin till loppisen, en illgul stormlykta, ett par superfina julgardiner och en duk också… Och Jonathan köpte lite verktyg och en låda med bultar.IMG_8597 Sen kom Morris ut en sväng och åt pannkakor med jordgubbar. Imorgon åker han på cykelsemester med två kompisar till Gotland, så jag letade fram lite lämplig semesterlitteratur att skicka med.

IMG_8606 Jag och barnen och Bobo åkte och tog ett kvällsdopp (fast jag badade inte, har blivit kräsen på äldre dar och tycker inte det är värt besväret i en dyig liten insjö. Däremot badar jag alltid i havet när tillfälle ges!). Bodil gillar att bada, det är kul. Hon går ut långt och försöker dra till sig vasstrån och näckrosblad, så huvudet hamnar under vattnet och det enda som sticker upp är en viftande svans.

IMG_8607 Sen tog vi ut Sirpa och Ripa till de andra fåren i hagen igen – Ripa har varit helt bra i många dagar utan vätskeersättning, så nu är vi inte oroliga längre. Så otroligt skönt att hon klarade sig!

IMG_8614mitt instagramkonto finns en supergullig film där Ripa hälsar på fegisarna. De känner inte varandra egentligen, de hann bara gå tillsammans i två dagar innan Ripa blev sjuk, och sen har vi ju haft henne och Sirpa hemma i två veckor.

 

Ripa repar sig

Igår var Ripa plötsligt sämre igen. Hon låg i höet och andades tungt och ville knappt lyfta huvudet. Vi pratade med grannen om att man inte kan vänta hur länge som helst på att hon ska bli bra, till slut måste man bestämma sig och kanske ta bort henne så att hon inte behöver lida. Det kändes tungt på flera sätt – först och främst såklart för själva Ripa – vi tycker om henne och hon har mycket kvar att ge i sitt fårliv. Men också för att det bara har varit bakslag och lidande med dessa jävla får, det vore så skönt med en framgång någonstans. Dessutom blir det ju en ekonomisk brakförlust att köpa ett får, betala en jourveterinär och sedan ändå nödslakta fåret.

IMG_8291

Men på kvällen när vi kom tillbaka stod Ripa upp, och vi tog ut henne och Sirpa på kvällspromenad. Då började Ripa käka så att vi blev rädda att hon skulle storkna! Hon som inte ätit sen i lördags mer än några torra hötussar som hon håglöst tröskat runt i munnen, gick nu på avsmakningsmeny i trädgården; pioner, schersmin, praktlysing, alm, apel, klöver och gräs. Vilken fest! Vilken lättnad! IMG_8299 I morse fick de komma ut igen – det är så mysigt att man kan ha dem lösa omkring sig såhär. De hänger ju med när vi går, och vill absolut inte rymma. IMG_8297Och stackars Bodil grät bittert för att hon inte fick vara med och gosa (eller leka/rusa runt) med fåren. Det vore fint om de kunde vänja sig vid varandra – eller mest handlar det nog om att Bodil ska tagga ner lite och inte tycka att fåren är så vansinnigt intressanta. Det är nog mest en vanesak, det går ju bra med hönsen – ibland gör hon små utfall för att hon tycker det är kul när de flaxar, men oftast bryr hon sig inte, och de bryr sig inte om henne.