Vårkänslor

Idag var det åtta grader varmt och jag hörde talgoxen för första gången. Så knäppt. jag går och tänker på lammen och trädgårdslandet och känner att det är dags att börja stängsla och såna saker. Jag borde se fram emot skidturer och gnistrande februarisol. Idag är sista konvalescensdagen för Ines efter kräksjukan. Vi gick till […]

Grisarnas mat

Våra grisar äter så lyllig mat. Vi får grönsaker, frukt och bröd från vår Icabutik på Väddö, så himla bra. Gratis för oss, gott för grisarna och mindre matsvinn för Ica/världen. Underbart ju! Jag hämtar grismaten i en stor soptunna när jag åker och handlar. Idag stod bland annat bananer, broccoli, äpple och melon på […]

Geggamojan

Ursäkta att jag tjatar om den här geggamojan, men det är något helt otroligt vad lerigt det är och har varit hela hösten. Nu är det plusgrader igen, och vi längtar så efter snö, is, tjäle. Hela trädgårdslandet står under vatten, vitlöken jag satte för några veckor sen kommer ruttna bort, och jag hoppas att […]

Oktober 2019: geggamoja

Det jobbigaste höstvädret är regn och dis och geggamoja, och så har vi haft det hela hösten fram tills nu känns det som. För några dagar sen lättade det till slut och solen tittade fram, så skönt! Längs insidan av staketet i grisarnas hage är det en bred vallgrav av gegga. Resten av hagen är […]

Jord på trynet

Grisar älskar att böka. De har en stark bökdrift och mår inte bra om de inte kan ägna sig åt sitt naturliga beteende. Grisar i livsmedelsindustrin hålls nästan alltid inomhus på ströat betonggolv och får aldrig köra trynet i jorden. De kan inte vara lyckliga. Men våra grisar är lyckliga till den dag de slaktas, […]

Kastrering av galtkultingarna

Idag var det dags. Vår vän veterinären Anna kom med sin familj och fikade och knipsade av några gristestiklar. Vi kastrerar grisarna främst för att slippa separera galtar från gyltor när de bir könsmogna, men också för att det finns en liten liten risk att köttet från en galt får galtsmak, det vill säga smakar […]

Gullegrisarna en vecka

I lördags fyllde gullegrisarna en vecka. Jag och Jonathan hälsade på och bekantade oss. De allra första dygnen lämnade vi dem ifred så mycket som möjligt så att de skulle få knyta an till mamma ifred. Allt har funkat bra, hon låter dem dia och kommer om de skriker. Men hon kan altid avledas med […]

Gulligulligulligull

Alltså kolla här på de tolv små trynena som föddes natten till lördag: Vi var hos Monika i fredags kväll och märkte att något var på gång. Hon hade bäddat fint med gräs och pinnar inne i huset och vankade oroligt omkring och buffade i bädden. Till slut la hon sig med huvudet under en […]

Hej på dig Monika

Monika din gullegris, när kommer dina bebisar? Nu släpar juvret nästan i marken, magen är enorm och snippan är svullen och dallrig som en stor öh… geleklump kanske. Monika är pigg och glad, kommer skumpande så fort vi närmar oss hagen och börjar grymtprata intensivt med oss. Jag undrar om hon fattar att hon är […]

Läget hos grisarna

Den observante läsaren noterade att Diana låg på tallriken redan i förra inlägget – hon åkte till slakt i måndags. Det gick lugnt och fint till, vi öppnade djurtransporten och ställde in mat, och Diana gick in utan att tveka. Sen fick hon mer mat och ägnade hela resan till slakteriet några kilometer bort till […]