Pettsons bevattningssystem

Vilken underbar helg! Efter att ha befunnit mig i en radiodokumentärbubbla hela veckan var det fantstiskt att titta ut i lördags morse och se solen skina. Hela lördagen röjde vi upp efter badrumsrenoveringen (som absolut inte är klar, men jag stod inte ut med kaoset längre) både ute och inne, och idag har vi haft besök och varit ute hela dagen – grillat, druckit bubbel, ätit muffins, gått på promenad, och barnen har lekt med hönsen och hoppat studsmatta hos grannen.

Men det var inte det som det här skulle handla om – jag skulle berätta om Jonathans pettsonska bevattningssystem till växthuset:

IMG_9186

Här har han kopplat ihop hängrännor och stuprör på ett fiffigt sätt för att leda ner allt regnvatten från taket ner i…

IMG_9188

… en IBC-tank som sitter på väggen.

IMG_9189

I botten på den sitter den här anordningen, massor av kopplingar som till slut leder fram till den här slangen…

IMG_9190

… som leder in till växthuset, och sedan vidare till en tappkran och två olika slangar (som inte är på plats än) som ska förse odlingsbäddarna med vatten via ett droppsystem.

IMG_9191

FIFFIGT VA?!?

I väntans tider?

IMG_9138Titta så fint! Lillsvans (eller Snövit Duva, men jag tror det är Lillsvans) har gjort ett eget litet rede längst in i hörnet av hönshuset under sittpinnarna. Hon har hämtat lite hö, burit dit några fjädrar och börjat samla på sig ägg. Efter att ha konsulterat proffs i facebookgrupp tror jag nu hon har tänkt börja ruva! Tänk om vi får kycklingar! De är ju så fruktansvärt gulliga, titta bara på den här lilla dunbollen som barnen träffade hemma hos en klasskompis härom dan:

IMG_9073To be continued!

 

 

Just nu

IMG_9135Jag har deadline på min radiodokumentär den här veckan och är helt uppslukad av den just nu. Pausar endast för att piffa på verandan och äta utomhus i solen med hönsen som sällskap.

Jonathan är på mattekväll i skolan. Barn och grannbarn härjar fritt därnere.

Nä, nu måste jag jobba igen.

 

Vårt första växthus

Jonathan har byggt ett så himla fint växthus nere vid vår lilla lada. I framtiden kommer vi att bygga ett stort pampigt växthus av gamla fönster vi har samlat på oss – därinne ska vi ha kulörta lyktor och dricka te på hösten och tidigt på våren. Men till att börja med har vi det här, att odla tomat, gurka och tobak i (Jonathan ska göra eget snus – jag har inte lyssnat så noga när han pratar om det).

IMG_8873 2

Föst bankade Jonathan ner jordspett av metall i marken där de främre stolparna skulle sitta (han hälsar att de kostade 20 kronor styck på Biltema), och sen byggde han en stomme av 2”2.

IMG_8996

Såklart byggde han även på natten.

IMG_8884

Allt målades med roslagsmahogny – lika delar linolja, trätjära och terpentin.

IMG_9104

Odlingsbäddarna är byggda av spillvirke – bland annat från badrumsgolvet. Insidan är klädd med markduk för att hindra mördarsniglar (jag har helt förträngt att vi har mördarsniglar, fyfan alltså) från att krypa in genom springorna i träet.

IMG_8981Odlingsbäddarna fyllde han med 70 procent välbrunnen stallgödsel (förra ägarna hade en massa hästar och de lämnade en enorm bajshög efter sig! Perfekt!) och 30 procent jord från åkern.

IMG_9099

Sen klädde han in allt i en sorts plast som kanske heter ångspärr, men som jag skulle kalla byggplast. Den har han häftat fast med häftpicka, och även klämt fast genom att skruva små ribbor eller vad man ska säga utanpå plasten längsmed reglarna. Han gjorde ventilationshål i överkant på båda kortsidorna.

Det blev verkligen varmt därinne direkt! Härligt! Men det blåser som satan just nu, vi får se om plasten är hel imorgon…

Edit: Det stod kvar:

IMG_9116

Trött på att näcka inför grannarna nu

IMG_9059 IMG_9060Tio dagar in i badrumsrenoveringen och mitt hår har aldrig varit skitigare. Första kvällen var det så mysigt att stå på verandan i mörkret och hälla varmt vatten över varandra. Men.

Just nu till exempel sitter jag och väntar på att det ska bli tillräckligt mörkt för en dusch – jag vill så gärna bara riva av det för att sen sjunka ner i fåtöljen framför brasan, men istället sjunker jag ihop nu för att sen behöva göra ett helt ohemult ryck om någon timme. (Sen är man ju inte direkt skyld bara för att det är mörkt, kör en granne förbi så står vi där i all vår prakt. Men det är inte så noga i och för sig.)

Man fattar ju att de var skitiga förr.

Renoveringsstatusen då: idag var snickaren här och la in värmegolvet. I helgen ska vi måla taket en sista gång, eller om det var någon slags primer vi skulle pensla på. I början av nästa vecka kommer våtrumsspärrmänniskorna, och planen är att Jonathan ska kunna börja kakla i slutet på nästa vecka. Sen måste snickaren komma tillbaka och fixa det sista. Sååå… två veckor kvar kanske.

 

Nu älskar jag Stockholm igen

Igår hämtade jag Sixten tidigt och stack till Stockholm och gick på Fotografiska med några vänner. Sixten var på ett strålande humör, gjorde matteläxan i bilen och älskade Fotografiska (fast inte deras citronmarängpaj). Sen åt vi hamburgare och var hemma lagom till läggdags.

IMG_9028 IMG_9023IMG_9041Nu älskar jag Stockholm igen, älskar att ha det inom räckhåll, och jag älskar att komma hem och köra sista biten med öppet fönster för att känna doften av fuktig vårkväll och höra koltrasten och bli hälsad av en katt när vi kliver ur bilen.

Vi lämnar avtryck och tar gården i besittning

IMG_8994

I helgen skrapade jag färgen från en gammal dörr som vi ska ha till badrummet, och jag tänkte på alla människorna som målat den genom åren – i vitt, guldockra, grönt, rosa. Sånt är så spännande tycker jag – att riva en tapet och se spåren från en annan tid i tapeten där under, eller att se märkena från spiskåpan på murstocken som kom fram när vi rev badrummet och förstå hur köket såg ut förr.

Jag tror att min fascination för spåren från förr har sitt urpsrung i Tordyveln flyger i skymningen, Maria Gripes bok som gjorde ett djupt intryck på mig när jag läste den i tioårsåldern. Jag skrev mängder av brev till eftervärlden som jag gömde på olika ställen (och försökte glömma bort, men såklart gick och slet upp efter några veckor).

Hur som helst så slog det mig att vi ju är i full färd med att lämna våra avtryck här på gården, och samtidigt ta den i besittning. Först nu börjar jag känna att allt det här verkligen är vårt, att vi formar det så som vi vill ha det, steg för steg.

Jag ser fram emot att gå runt här om några år och liksom verkligen känna hela gården och naturen – jaha, nu borde nog snödropparna titta upp vid den där gaveln, och oj vad syrenen har vuxit, och förra året fick vi ju mycket mer äpplen och sånt.

Vår granne berättade vad Ekebys byäldste hade sagt en gång;

”Jag skulle aldrig kunna bo i Stockholm för där händer det ingenting. Här går man mellan huset och vedbacken, och alltid har det hänt nåt.”

Årets bästa dag! Lätt!

IMG_8908

Helt slut efter en fantastisk dag! Första varma vårdagen, vi har varit ute hela dagen och jobbat, barnen har varit med oss och hjälpt till eller hittat på egna lekar, som ”korkade apor klättrar i träd”. Jonathan har byggt på växthuset, jag har bytt till sommardäck på bilarna och så har jag börjat fixa dörren som vi ska ha i badrummet. Jonathan åkte och köpte den på en herrgård och kom hem och se att den var 200 år gammal – men det vill han inte kännas vid idag. Hur som helst är den gammal, och den har varit målad i vitt, grönt, guldockra, grått och vitt en gång till.

IMG_8963

IMG_8913

Hela backen bakom vårt hus är gul, vit och blå just nu av vitsippor, blåsippor och någon gul liten blomma som jag inte vet vad den heter. Vi tog en fyrhjulingstur och letade efter grodrom (hittade inget, det är nog för tidigt), och då tänkte jag att man tittar på vackra saker hela dagarna här, det blir man nog lycklig av.

IMG_8929

Sixten plockade nässlor och gjorde nässelsoppa till förrätt.

IMG_8950

IMG_8977

Dagen avslutades med en lång fyrhjulingstur långt in i skogen tillsammans med grannarna för att lyssna efter ugglor. Vi hörde inte mycket, men det var så mysigt ändå att sitta där i mörkret långt in i skogen vid en liten brasa.

 

Så lättimpad såhär års

Idag har jag tänkt på årstiderna. Vad fantastiskt det är med fyra årstider! Var och en med sin egen charm.

Sommaren tröttnar man ju inte på men visst blir man lite blasé, och så är det så härligt att ta på sig jeans igen i augusti.

Hösten, det luktar så gott på hösten. Och så får man äntligen tända ljus och elda i kakelugnen igen.

Vintern har ju julen såklart och så är det ju himla fint med såna där gnistrande soliga februaridagar.

Men våren. VÅREN! Den är nog ändå bäst. Man är så otroligt lättimpad på våren. I juni kommer jag titta på de här bilderna och skratta åt de löjliga små blommorna och allt ris, grus och vissna löv runtomkring, men just nu känns de ju som det vackraste man sett.

IMG_8860 IMG_8861

 

De nyfikna hönsen

De är verkligen roliga, hönsen. De går runt i trädgården och sprätter, och när jag kommer ut rusar de fram direkt, hoppas på käk förstås. Men de är också genuint nyfikna – ställer man ut en ny pryl så är de där direkt och undersöker. Fyrhjulingen var de otroligt fascinerade av och skulle upp och sitta överallt på den. Idag gick jag ut till vedpannan (som finns i Morris hus) och fick hela skocken, intresserat kacklande, efter mig.

IMG_8842