Och hur mår fåren då?

img_1293 De mår bra tror jag! Nu kommer de galopperande allihop när vi går in i hagen – så som det ska vara! Sirpa och Ripa och Affe är tamast, men även Annika har blivit riktigt kelig och vill gärna bli kliad. Felicia äter ur handen med tvekan, men Lilla My håller sig fortfarande i bakgrunden – kan på sin höjd tänka sig att stoppa ner huvudet i en hink i förbifarten och nappa åt sig något gott.

De har en stor härlig vinterhage, och Jonathan har byggt så fint åt dem inne i stallet. Det ser så mysigt ut när de ligger och slappar därinne och tuggar hö när man kommer.

Vi hoppas att Affe har gjort sitt jobb och att de allihop är dräktiga nu. I så fall blir det lamm i slutet av mars! Ska bli så kul! Fast just nu oroar jag mig lite för att de ska få i sig tillräckligt med käk. De betar fortfarande en del, de har tillgång till hö, och vi försöker sticka till dem en näve kraftfoder varje dag. Men det är ju svårt att fördela rättvist när Affe och Annika nästan fäller en när man kommer med hinken, medan Lilla My inte ens vågar sig fram.

img_1299

God natt trädgårdslandet

img_1313Jonathan är ledig på måndagar, och jag försöker också vara det så att vi kan jobba tillsammans. Igår åt jag frukost på trappen i novembersolen (men inte Jonathan såklart, han hade redan börjat släpa omkring på något).

Sen gjorde vi rent den stora honungsslungan, fixade det sista inne hos fåren och släpade dit en ny höbal, och sen började vi fixa trädgårdslandet för vintern.

img_1319

Vi hade en massa kutterspån och hö som legat på golvet där vi hade fåren förut, och det blir ju både varmt och gott och näringsrikt tänkte vi. Så vi la ut kartonger och markduk i gångarna och vräkte hö över alltihop, både gångar och bäddar. I vår tar vi bort höet som ligger över bäddarna och trampar ner allt i gångarna tänker vi. Jag vill hellre ha flis, men det var så himla jobbigt att flisa…

I helgen städade vi i växthuset, och Jonathan flyttade alla våra vinbärsbuskar från trädgården ner till odlingshagen (vi kan ju inte ha bär i trädgården pga hönsen). Det känns skönt att göra trädgårdslanden redo för vintern och definitivt avsluta säsongen.

img_1321

Det enda som står kvar nu är purpurkålen. Den är så himla snygg! Och god. Den tål ju frost litegranna, men när jag tittar på den genom fönstret just nu ser den faktiskt lite hängig ut. Jag kanske ska skörda den i alla fall och frysa in? Hade tänkt att vi kunde servera den på julbordet.

Nåväl, godnatt då trädgårdslandet, nu blir det en månads jul och sen ska vi börja kolla frökatalogerna och fantisera om nästa odlingsår…

Julen börjar NU

dsc01412Idag är det prick en månad kvar till julafton, och en månad är lagom lång tid att julmysa tycker jag. Istället för att jobba (det får jag göra ikväll) pysslade jag om mina små julrosor lite. (Köpte dem overkligt billigt på Blomsterlandet igår – de kostade 29 kronor styck, brukar inte julrosor kosta över hundringen?) Det visade sig att vi inte hade några krukor som passade, så jag lindade in dem i papper och piffade med lite enekvistar.

dsc01398 dsc01402Jag knöt en snodd av gummiband innan jag lindade pappret runt krukan, så var det bara att trä på den sen!

dsc01407

Sen stack jag ner enekvistar runtom, och dolde gummibandet med ett gammalt luciaband som jag hittade i jullådan. Å så fint!

Från höna till chicken curry – hela historien

Några av våra höns har drabbats av kalkben. Det är en parasit som lägger ägg i fjällen på benen, så att de liksom börjar se ut som kottar, med resta fjäll. Det är inte så behagligt för hönsen, går det långt är det troligen riktigt plågsamt. Så vi bestämde oss för att nacka de tre som var värst däran och behandla de andra.

Jag svingade yxan.

img_1254

Det gick bra, jag har inga problem att göra det faktsitkt. Tror det är för att det går fort, och det är liksom inget snack om att de dör, huvudet är ju av. Däremot att hålla dem och dänga deras huvud i huggkubben så att de svimmar, som man ska göra först, det tycker jag känns hiskeligt. Jag är rädd att göra fel eller för löst och bara göra illa dem. Så det får Jonathan göra. Det hela går fort – vi hämtar de sömndruckna hönorna en i taget från sittpinnen på kvällen, de hinner knappt vakna, och från att de fått slaget i huvudet tills de är döda går det väl tio sekunder sådär.

Hur som helst! Vi har ju nackat höns förr, men då har de varit små eller sjuka och vi har slängt dem efteråt. Men nu var det tre fullvuxna hönor, och vi bestämde oss för att käka upp dem.

De fick hänga upp och ner för att avblodas – men det är inte så mycket blod i en höna verkar det som… Sen skulle de plockas. Vi värmde vatten i en stor hink där vi skållade hönsen, sen plockade vi bort fjädrarna. De satt som berget på vissa ställen, kanske var det ovanligt besvärliga höns, kanske var vattnet för kallt eller varmt, kanske var det för att vi var nybörjare, men det tog sin tid alltså! Kanske en timme per höna.

Efter det skulle hönsen tas ur. (Här har jag tyvärr inga bilder eftersom jag även passat på att skålla min mobil i hinken med vatten, och den låg i risbädd vid den här tiden.) Det var besvärligt, men nästa gång kommer det gå bättre! Nu vet vi vart allt sitter därinne, vilka grepp och snitt som funkar bäst och sånt. Vi tog bort fötterna och hela inkråmet (fan vad det luktade! Kanske ska man inte göra det i köket när jag tänker efter.)

Dagen efter – igår – kokade jag de tre vännerna länge och väl och gjorde chicken curry på dem. Här är mitt recept – förlagan är pappas perfekta chicken curry, men dit når jag aldrig!

dsc01386

+ Lägg en kyckling (eller i det här fallet tre hemslaktade höns vars köttmängd nog motsvarade en köpekyckling) i en stor kastrull. Fyll på med:
+ klyftad lök (jag hade röd hemma, men gul kanske blir bäst)
+ några skalade och delade vitlöksklyftor
+ morot i bitar
+ palsternacka (slängde i det bara för att jag hade det hemma)
+ hönsbuljongtärningar
+ lagerblad
+ vitpepparkorn (inte för många!!!)
+ persilja (helst hela kvistar, min låg redan hackad i frysen)

Häll på vatten och koka under lock tills kycklingen är klar – en timme kanske för köpekyckling, minst två för sega gamla hönor. Skumma av ibland om du orkar.

Ta upp kycklingen, ta av allt kött och lägg åt sidan. Lägg tillbaka kycklingben och skrov i kastrullen och koka vidare så länge du pallar – ju längre desto bättre såklart, men minst en timme i alla fall. Sila noga flera gånger.

Fräs lite smör i botten på en annan kastrull, häll i curry och vad du tycker passar för kryddor. Jag tog lite paprikapulver och gurkmeja också. Låt fräsa en liten stund. Pudra över lite vetemjöl. I med buljongen (jag brukar inte använda all buljong, det blir för mycket).

Krydda som du vill med salt och peppar och pressa i en massa citron. En skvätt grädde. I med kycklingen och låt bli varmt – klart!

Servera med ris, kokt potatis, gröna ärtor och mango chutney.

dsc01389

Det här ser verkligen inget vidare ut. Men det var jättegott, jag lovar!

dsc01393

”Testa den här vinkeln mamma”, föreslog Sixten.

dsc01395

Jonathans food baby.

De arma hönsen

dsc01383

De har det inte så kul i dessa dagar. När snön ligger lämnar de inte ens hönshuset, de sitter i princip dygnet runt på sittpinnarna i mörkret. Ingen värper längre, de bara käkar en massa mat och bajsar enorma mängder bajs. Nu när snön är borta går de gärna ut och de betar fortfarande på gräsmattan – men Jordbruksverket höjde skyddsnivån igår efter att fågelinfluensa påträffats på en dansk gård. Så nu får hönsen bara bara gå i hönsgården, som är en enda stor lerpöl.

Men igår gjorde vi i alla fall fint hos dem – städade ur allt bajs, la nytt strö på golvet och hö i redena (där de tydligen ändå hänger och bajsar även om ingen värper), och så fixade vi belysning i huset, styrd av en timer. Men jag vet inte om det gör nån skillnad, igår kväll när jag var ute och knäppte den här stämningsbilden satt de redan och slaggade fastän lampan var tänd.

Äta djur

img_9911Sen vi började med får och höns får jag ofta frågan av folk i min omgivning hur det är att äta kött från djur som jag har känt. Vissa frågar nyfiket, andra med en tydligt förebrående underton. Svaret är att det känns alldeles utmärkt tack!

img_0579

Jag tycker inte det är fel att döda djur och äta upp dem, förutsatt att det görs med respekt för djuren och naturen. Djuren som bor hos oss har ett så lyckligt liv som djur kan ha, de får gå ute, de får alla sina behov tillgodosedda och alla möjligheter att följa sina naturliga instinkter. Sen hux flux tar deras liv slut, och de har inte ens märkt att det är på G. Inte ens en resa i slaktbil behöver de göra.

Jämför det med att äta en billig hamburgare med kött från en ko som levt på sojaprotein i en djurfabrik, slaktats i industrin och transporterats från andra sidan jorden – det slinker visst ner utan närmare eftertanke.

Då känns det enormt mycket bättre att äta ett djur jag har känt.

img_1174

Äntligen varmt!

dsc01376

Medan jag var i Argentina fick vi vår luft-vattenvärmepump installerad. Vilken lättnad! Nu är temperaturen i hela huset stabila 19 grader. Sån lyx! Vi eldar i kakelugn och vedspis som komplement, för att minska elkostnaderna och för att det är mysigt.

På baksidan av huset, utanpå vardagsrummet, sitter själva pumpen – ett stort fult schabrak. Men vi är ju aldrig på baksidan. I källaren står tanken och lite annat smått och gott som jag inte vet namnet på.

Det låter och brummar en del faktiskt. Utedelen låter så det hörs in i vardagsrummet, men det stör mig inte så mycket. Däremot låter cirkulationspumpen (som ser till att det alltid finns varmvatten i rören) otroligt jobbigt. Vi har stängt av den nu – så det tar någon minut innan det kommer varmvatten i kranarna – och funderar på lösning.

Men bortsett från brummandet: aldrig mera sota vedpannan, aldrig mera släpa vedlass (eller i alla fall mycket mindre lass). Aldrig mera frysa. Känns helt fantastiskt! Hurra!

PS. Har ej sett den första elräkningen ännu.

Årets första skidtur och lugn och ro

img_1138Vilken otroligt skön dag. Sol och gnistrande snö (men imorgon blir det plusgrader igen, så vi känner igen november). Ines har ridit på förmiddagen och på eftermiddagen tog vi en skidtur i solnedgången. Och Ines envisades med att saxa uppför backen inne i skogen…

img_1155 img_1145

Vår helg är helt oplanerad, och det känns så himla skönt! Buenos Aires var fantastiskt och jag är så glad för allt vi gjorde där, men det var ju full fräs varje dag ända till midnatt. Så skönt att komma hem och inte ha en massa inbokat. Idag har jag städat lite, det är allt egentligen. Jonathan spelade kort med barnen. Jag och Ines kollade på film en stund mitt på dan. Så otroligt skönt och lugnt.

Jonathan är i och för sig inte riktigt lika bra på att softa. Imorse vid frukost myste han över att alla måsten är avklarade – värmepumpen installerad, fåren hemma, vinterhagen klar, vinterdäcken på osv.
Sen var han tyst en stund.
Sen började han trumma med fingrarna mot bordskanten.
Sen sa han ”Äääh jag går ut och bygger en grind till fårstallet”. Haha!

Äntligen hemma

dsc01372Vi reste från 32 graders värme och strålande sol till minusgrader och snökaos här hemma. Men det var så skönt att komma hem, så fint med all snö och så mysigt att tända ljus och göra upp eld i vedspisen här i arbetsrummet. Jag har ställt in dagens Stockholmsresa pga vädret och sitter hemma och jobbar istället.

dsc01363 dsc01361 dsc01360 dsc01374img_1074

Och Jonathan har fixat fårens vinterhage och stall medan jag var borta, så nu har de det riktigt lylligt. Stor hage att gå i hela vintern, och ett fint litet hus att gå in i för att äta hö, dricka vatten och softa i skydd för vind och nederbörd.

I helgen ska jag boa in mig ordentligt, ta hemmet i besittning (dvs städa, hehe) och kanske baka lite med barnen. Börja fundera på julpyntning kanske… Åh!

Buenos Aires dag 11: Marknad i San Telmo

14990967_10153801157567000_6002904945958366687_oVår allra sista dag i Buenos Aires var riktigt varm, över 30 grader. Det var marknad hos oss – en blanding av loppis, antikviteter, hantverk och krimskrams av den bättre sorten. Jag köpte presenter till barnen och några affischer, och trånade efter den här servisen som jag inte hade råd med:

img_1013 Sen skämdes jag för att jag brydde mig så mycket om en servis när vi sett så mycket fattigdom här.

dsc01356 dsc01359I övrigt satt vi länge i skuggan under ett träd och läste, och så gick vi till Hierbabuena och åt och drack gröna grejer.

img_1016 img_1015

Sista dan har ju ofta lite av rastlös väntan över sig, man är redan på väg nåstans. På kvällen gick vi ut och åt i vårt mysiga område. Kommer att sakna den här stan.

14939388_10153801157167000_4872955979602646811_o