Sabla får

IMG_3654
Lilla My och Bella njuter av friheten. (Ja, det snöar fortfarande minst en gång per dygn denna vidriga april.)

Igår morse när jag öppnade till fårstallet hade alla utom Ripa rymt! De stod på fel sida staketet och mumsade kraftfoder. När jag öppnade dörren lubbade alla omedelbart ut i det fria. Det tog säkert en halvtimme att få in alla igen. I stallet var det mayhem – de hade rivit ut allt, precis allt, slitit upp förpackningar, dragit fram plasthandskar och sprutat ut handsprit, bajat i höet och gjort små sovgropar åt sig här och där, och under alltihop låg något och lyste – en pannlampa som de lyckats tända och gräva ner.

Inte förrän jag fått in alla och städat började jag fundera på hur mycket kraftfoder de egentligen hade käkat. De är vana vid ungefär ett halvt kilo var om dagen. Kvällen innan hade jag öppnat en 20-kilossäck. Den var tom. Så drygt fyra kilo var kanske? Det är enorma mängder för ett får. De kan dö av foderförätning!

Jag gav dem lite olika huskurer med bikarbonat och jäst, och en pasta som var bra för våmmen som jag fick av veterinären i Rimbo. Sen var det bara att vänta! Såklart hade Annika glufsat i sig mest, hon stod större delen av dagen igår med huvudet mot väggen medan de andra ändå vandrade omkring ungefär som vanligt, om än med sprutdiarré. Vi gav dem pasta igen på kvällen och Annika fick vätskeersättning. Trodde hon skulle ligga med benen i vädret imorse, men hon är fortfarande på rätt köl! Långt ifrån bra dock. De andra verkar okej, men jag vetefan om Annika klarar det här. Fan då sabla får. Det vore så typiskt om hennes glupskhet blev hennes död.

IMG_3652
Sirpa, den första rymmaren att återvända till tryggheten bakom galler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *