Vedboden

Jag tänkte visa hur det går med vedboden – eller kan man ens kalla den vedbod när den är 60 kvadratmeter stor? I alla fall, Jonathan har såklart jobbat på medan vi andra vacklat runt i värmeböljan som zombies. Såhär såg skissen ut som låg till grund för bygglovet:

Och såhär såg det ut igår förmiddag:

Nu har Jonathan också byggt baksidan på cykelförrådet (där han står på bilden) och ett staket längs kortsidan mot trädgården. Idag lägger han på taket, sen ska jag måla med falu rödfärg, och så återstår lite fix, som att jämna till marken och fixa en grind från cykelförrådet in till trädgården.

Det här blir så bra! Trädgården känns mer inramad med ett hus på varje sida (Morris hus är mittemot vedboden), och så blir det sä skönt att ha all ved här uppe för hela vintern. Jag ser också fram emot att städa undan i trädgården, som varit byggarbetsplats hela sommaren.

Skörd och gnäll

Den här värmen! Den tar musten ur en – vi får ingenting gjort. Idag har det åskat och regnat till och från, men det har knappt hjälpt, fortfarande är det tryckande kvavt och så varmt och fuktigt, jag får nästan panik. Alla sommarens projekt har avstannat eller inte ens påbörjats, ingenting händer förutom att Jonathan snickrar lite halvhjärtat på vedboden och jag åker till havet med barnen.

Men vet ni. Nu har det sjukaste hänt. Jag har tröttnat på att åka och bada. Jag vill bara bli klar i skallen, få energi i kroppen och ta itu med något! Tapetsera till exempel eller renovera fönsten på övervåningen.

Okej, lite har vi gjort i helgen i alla fall. Jag har till exempel gjort en vitlöksfläta! När jag googlade på hur man skulle göra fick jag tipset att låta lökarna torka ett par veckor, men OBS! Det var ett jättedåligt tips. Stjälkarna blev jättehårda och nästan omöjliga att böja. I alla fall, jag fick ihop något som liknar en fläta – om man tänker att någon redan tagit hälften av vitlökarna ur den så är den ju riktigt fin!Sen har jag plockat alla bigarråer – trädet dignade av bär i år! Helt fantastiskt. Men precis när de var mogna kom skatjävlarna och käkade upp dem. De har pickat en tugga ur 90 % av bären, så de hade börjat ruttna. Jag blev så förbannad så jag plockade även de pickade bären och släppte ner till hönsen och fåren där nere, så att skatorna inte kunde komma tillbaka och fortsätta festen. Nästa år får vi fixa n sån där fågeldrake eller vad det heter.

Fick ihop någon dryg liter oskadda bär. Jag gjorde körsbärskompott – hittade inget bra recept så jag hittade på lite: jag kokade körsbären (urkärnade såklart) med en deciliter socker tills de började falla sönder och spadet tjocknade. Sen doftade jag över lite vaniljpulver. Blev bra! Serverade det idag till vaniljglass och rostade mandlar, jättegott jö!

Jo en sak till har vi faktiskt gjort i helgen – vi stängslade grannens gräsmatta och släppte på lammen där. Det fanns inte alls tillräckligt med mat till dem i vår trädgård, och det var jobbigt att släpa sly till dem, så det var skönt för alla att de fick flytta till den här märkligt frodiga plätten mitt i torkan. De blev helvilda och käkade helt maniskt när de kom fram! Älskar att får alltid ser så knaisga ut på bild – eftersom de i princip alltid tuggar lyckas de alltid göra en knäpp min. Kollla lilla tungan här 🙂

Imorgon börjar sista Stockholmsveckan! Längtar till AC:n på jobbet.

Det fulaste vi någonsin byggt

I morse när jag satt på mitt svala kontor i Stockholm och njöt av att slippa min familj och de 34 plusgraderna hemma ringde Jonathan och sa att alla lamm var borta. Får är vandringsdjur och kan gå hur långt som hest, tänkte vi – men det visade sig att de stod i grannens trädgård och mumsade gräs, phu! De blev jätteglada när Jonathan kom och följde snällt med hem igen. När jag kom hem var det dags att göra om vår trädgård till ett fårfängelse, en gång för alla. Såhär ohyggligt fult och ocharmigt ser det alltså ut just nu, på riktigt! När jag tittar ut genom fönstret tänker jag: jag kan inte fatta att jag lever på en plats som ser ut såhär. Vi har alltså knutit ihop fårgrindarna till ett högt stängsel. De måste också stå lite i sicksack såhär för att bli stabila.  Fast den här grinden var ändå smart, nu blir det lättare att gå till baksidan och hänga tvätt, jämfört med tidigare då vi fick saxa över hönsstängslet – som i och för sig inte var så snyggt det heller. Eller praktiskt. Det här fyller i alla fall sitt syfte. HOPPAS JAG. Såhär ser det ut påbaksidan just nu; lammen har ätit upp allt som finns inom räckhåll för dem (det var nog därför de drog, slut på mat). Så gräsligt! Men på sikt blir det ju ändå bra att bli av med all den här slyn.

På andra sidan huset satte Jonathan upp elnätet. Här står lammen och glor bland all bråte medan vi sågar ner ett träd åt dem att gnaga på. Längst bort skymtar också kaoset på framsidan av trädgården, där Jonathan försöket bygga ett vedskjul i värmen. Händer inte mycket där. Men jag klandrar honom inte!

I alla fall, när vi var klara med att sabba trädgården åkte vi och badade i kanalen – allas nya favoritställe utom mitt.

När vi kom hem blev det kvällsfika. Mysigt ändå att det börjar bli mörkt på kvällarna – även om det känns ohyggligt vemodigt att det nästan är augusti.

Kräftfiske

Vi har fiskerätt i den lilla skogstjärnen som kallas Danske här i trakten – jag undrar om den verkligen heter så… Ikväll när jag kom hem från stan var det dags att lägga i mjärdarna! Jonathan har en kompis med dotter på besök, det har blivit tradition att fiska kräftor när de är här.

Jonathan agnade med matrester.


I med den! Alla barn fick kasta i varsin mjärde. Och Bobo var så sugen på att hoppa efter såklart.

Men hon fick bada en bit bort. Hon jobbar hårt med sin självpåtagna uppgift att städa bort alla näckrosblad (blommorna och knopparna tuggar hon i sig) – hon nappar åt sig bladen och simmar in med dem ett i taget. Några har hon lagt på stenen här, några la hon på stranden. Så knäppt!
Fyrhjulingen hem för att äta kvällsmat. Nu är alla barnen ute och leker fortfarande tror jag – klockan är nästan elva – men jag ska sova för klockan ringer tidigt imorgon. Håhåjaja, livet som pendlare. De andra får vittja kräftmjärdarna och koka kräftorna imorgon när jag är på jobbet.

Kvällarna

På kvällarna när det har svalnat lite tar vi en cykeltur med hunden och låter henne bada i en liten skogstjärn i närheten. Barnen badar också där.

På vägen äter man vildhallon, smultron, små torra blåbär och harsyra. Så härligt och självklart att man plockar ätbara saker och stoppar i sig, bara sådär.

Idag har jag börjat jobba, ska pendla till Stockholm i två veckor. Blir kul! Men så skönt att komma hem till landet på kvällarna.

Äntligen regn

I morse vaknade vi tidigt av ett enormt åskväder, och det regnar fortfarande, det vräker ner! Ingen löjligt liten skur utan verkligen mängder. Regnvattentunnorna svämmar över, det forsar längs vägarna. Vilken enorm lättnad! Så fantastiskt att ligga i ett (relativt) svalt sovrum och lyssna på regnet och åskan.

Vi var helt oförberedda på denna lycka – SMHI menade fortfarande på morgonen idag att det skulle regna noll mm idag och de närmaste två veckorna. Nu räddar vi odlingarna, betet, skörden! I alla fall för stunden.

Tycker lite synd om lammen som går ensamma på baksidan av tomten och ropar på sina mamor, hoppas de inte blev skärrade av åskvädret! Vi fick göra om hämtningsproceduren ytterligare en gång igår efter att nio av tolv lamm rymt tillbaka till tackorna under natten. Vi kunde inte fatta hur de kom ut, förrän vi tog en på bar gärning, när han pressade sig ut i underkanten av grinden här:

Men nu har vi bommat, och det verkar som att alla är kvar! Vi har också stängt av den del av tackornas hage som är närmast lammen, så de inte kan och stå och gorma åt varandra på samma sätt.

PS. Jonatan ringde just och sa att två av tacklammen rymt tillbaka till tackorna inatt, helt obegripligt hur de tar sig ut! Men då får de stanna där. Uppenbarligen har de extraordinära rymmarskills (gotlandsfår är kända för det) och säkert kommer de lära de andra lammen alla knep om vi tar tillbaka dem till trädgården. Trist för deras mammor att fortsätta dia, men de slipper i alla fall bli betäckta av sina söner…

Oår

Jag vet inte ens vad jag ska säga om den här sommaren. Här hos oss har det regnat två gånger sedan i april – ena gången var såklart på midsommarafton. Senaste tiden har det varit fruktansvärt varmt, och ingenting tyder på att det kommer bli svalare.

Jag har aldrig någonsin upplevt något liknande.

Betet torkar bort, höskördarna blir rekordsmå, brunnarna sinar. Jag har sett annonser där folk försöker skänka bort sina djur – när fodret inte räcker vill man slakta, men slaktköerna är rekordlånga.

Vår ena grannens brunn har sinat, andra grannen har saltvatteninträngning i sin. Vi bestämde oss igår för att sluta vattna trädgårdslanden helt. Det som överlever överlever, helt enkelt. Vi får försöka hinna äta upp så mycket som möjligt innan det torkar bort. Jag vet att det är en liten bagatell i jämförelse med de som måste nödslakta sina djur, eller de vars gårdar och hus hotas av skogsbränder. Men nog fan känns det tråkigt ändå, efter att vi slitit så med trädgårdslanden.

Vi har i alla fall bete och hö till fåren – vi har bara 21 individer på 20 hektar mark, och vi har massor av sly att ge dem. Vi kan till och med låna ut mark och ge hö till en granne. Hade vi haft 50 tackor med lamm, som nog skulle funka på vår mark ett normalår, då hade vi aldrig klarat oss.

Sicken flopp

Igår gick vi upp tidigt för att avskilja lammen innan det blev alltför hett – men det var redan 29 grader när vi började kl åtta.
Vi lyckades locka in alla fåren i den lilla hagen vi byggt av grindar (jag fick springa i solen genom hela hagen med en hink, med fåren hack i häl – det var inte härligt alls). Sen plockade vi ut lammen ett och ett, och jag satt på fyrhjulingskärran och brottades med dem medan Jonathan körde oss till deras tillfälliga hage på baksidan av huset.

Allt gick bra förutom att vi var helt förstörda efteråt. Lammen stod i trädgården och ropade på tackorna, som ropade tillbaka bortifrån hagen. Egentligen är det bäst att ha dem utom hörhåll från varandra, men vi tänkte att trädgården var rymningssäker.

Men när vi var vid havet ringde Jonathan och sa med trött röst att alla lammen rymt och hoppat igenom elstängslet tillbaka in till tackorna i hagen.

Så vi får börja om igen idag… Men idag blir det bara 31 grader!

I hettan

Nu är jag hemma i hettan efter några heta dygn i Köpenhamn. Inte mycket man kan göra mer än att hålla sig undan solen och åka och bada. Idag blir det 31 grader, och så verkar det förbli under överskådlig tid! Jag äter frukost här som vanligt:

På den fina frukostbrickan jag köpte i Köpenhamn endast för detta ändamål. Älskar att sitta för mig själv i skuggan på altanen och läsa tidningen medan de andra härjar därinne.

Jag tog upp vitlöken igår, den såg okej ut fastän jag glömde vattna i våras (det här är en liten sort tror jag, de i den andra raden var större).

Kan ju lugnt låta den ligga ute och torka i alla fall, utan att oroa mig för regn! Förra året torkade vi löken i vardagsrummet. Kanske ska jag försöka göra en vitlöksfläta? Det vore väl fint att hänga i köket!

När solen försvunnit bakom trädtopparna och myggjävlarna börjat svärma gick jag och Jonathan till fårhagen för att förbereda avskiljningen.

Vi sätter ihop grindar såhär till en liten liten hage, där vi tänkte lura in alla får. Sen plockar vi ut lammen, som ska få gå på baksidan i trädgården och käka sly ett tag. Sen, när tackorna som går kvar på det magra betet har sinat ordentligt, får tacklammen komma tillbaka. Baggarna får gå med grannens hästar fram till slakt. Förutom slakten är avskiljningen det jobbigaste med fåren tycker jag – det är hjärtskärande att höra tackorna gå och ropa efter sina lamm. Men det går över rätt snabbt ändå.

Såklart kom fåren och undrade vad vi höll på med. När vi går in i hagen ropar jag på fåren, och de hör mig från andra änden bortom två skogsdungar, och kommer genast galopperande.

Sån skillnad mot sist vi försökte lura in fåren i en fålla. Herregud vad vi slet med våra första får, som var så o-tama att de lika gärna hade kunnat vara rådjur eller nåt. Två av dem blev aldrig tama ett enda dugg, så dem käkade vi upp.

Nu ska jag göra en intervju, steka en trave pannkakor och åka till havet med sex barn!

Mitt i semestern

Jag mellanlandar hemma några dagar – kom nyss från Öland med barnen, och imorgon åker jag till Köpenhamn med min bästis. Just nu är Jonathan och barnen på båtutflykt och jag ska plocka lite i huset, slänga in en vildsvinsstek i ugnen, ta upp potatis, rensa lite i trädgårdslanden och börja packa.

Älskar det här tillståndet mitt i semestern då allt bara lunkar på – alla är nervarvade och avslappnade, man går runt och pysslar med sina små projekt. Jag har slutat vara stressad över jobbet (det sitter ju i ett tag) och börjat fantisera om höstens möjligheter.

I övrigt händer inte mycket på gården just nu – Jonathan har börjat gjuta plintarna för vårt vedskjul i trädgården, kalkonkycklingarna (bara två kvar, en dog helt oförklarligt) har blivit stora och får flytta in till hönsen, lammen ska avskiljas om någon vecka. Förstaskörden hö blev liten men bra tror vi – om andraskörden blir lika stor klarar vi vintern. I trädgårdslandet växer inget så det knakar pga torkan. Sämsta odlingsåret hittils för oss!

Ja, det var nog allt! Over and out.